Klimatinformation och märkning
Det finns idag ett antal olika miljöinformationssystem i Sverige och i världen. Ofta har de dock helt andra syften än att specifikt erbjuda klimatinformation.
Olika miljömärkningssystem skiljer dessutom sinsemellan. Medan ”närodlat” tar fasta på transportsträckor, inriktar sig ”ekologiskt” i regel på särskilda förutsättningar vid livsmedelsproduktion. Miljömärkning (till exempel EU-Blomman, Svanen, Bra Miljöval) tar hänsyn till vanligt förekommande miljöproblem och gör en samlad bedömning av dessa.
Det finns i dagsläget inget system som är jämförbart med klimatdeklarationer, varken till omfång eller genom att på samma sätt bygga på internationella riktlinjer och vetenskapligt underbyggda metoder.
Miljömärkning på gång
Konsumenter och organisationer frågar i allt större utsträckning efter klimatinformation i samband med sina inköp av varor och tjänster. Det finns flera initiativ till att lansera nya klimatmärkningar. Dessa nya märkningar måste dock bygga på trovärdiga beräkningar och en enhetlig klimatmärkning skulle underlätta att göra jämförelser inför inköpen. Klimatdeklarationer är en lämplig modell för att på ett trovärdigt och standardiserat sätt beräkna klimatpåverkan och kan därför fungera som underlag för nya klimatmärkningar.
Miljöstyrningsrådet och det italienska företaget Life Cycle Engineering fick under 2007 ett EU-uppdrag att utarbeta ett system för klimatberäkningar – Carbon Footprint Measurement Toolkit. Klimatdeklarationerna är en central utgångspunkt i arbetet med beräkningsverktyget, som baseras på livscykelanalyser.
Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har också påbörjat arbetet med att utveckla en standard för klimatberäkningar och klimatmärkning av produkter: Carbon Footprint of Products – Quantification/Communication. Den bygger delvis på EPD®systemet.